Kunskap och guide till totalförsvar

Totalförsvarets historia och utveckling i Sverige

Totalförsvaret i Sverige har sina rötter i andra världskriget, där hela samhället mobiliserades för att säkerställa landets försvar. Detta inkluderade både militärt och civilt försvar, med syftet att skydda befolkningen och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner.

Kalla kriget

Under kalla kriget byggdes totalförsvaret ut kraftigt. Civila skyddsrum, utbildning av befolkningen i civilförsvar och en stark militär kapacitet var centrala delar.

Sverige antog en neutralitetspolitik och förberedde sig för att kunna stå emot invasioner och krig.

Efter kalla kriget

Efter kalla krigets slut minskade fokus på totalförsvaret. Resurser omfördelades och många beredskapsåtgärder avvecklades. Trots detta bibehölls en grundläggande beredskap.

Modern tid

På senare år har intresset för totalförsvar ökat igen, främst på grund av förändrade säkerhetspolitiska lägen och nya typer av hot som cyberattacker och terrorism. Lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser är ett exempel på hur Sverige arbetar för att stärka sitt totalförsvar i modern tid.

Framtid

I dag innefattar totalförsvaret ett brett spektrum av åtgärder och involverar samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer för att stärka Sveriges försvarsförmåga och samhällsresiliens.

Vilka ingår i totalförsvaret?

Totalförsvaret i Sverige omfattar både det militära och civila försvaret. Det innebär att en bred uppsättning aktörer och organisationer är involverade för att säkerställa landets säkerhet och funktionalitet i händelse av kris eller krig.

Nedan listas de aktörer som ingår i totalförsvaret.

Militära försvaret

1. Försvarsmakten. Ansvarar för Sveriges militära försvar och omfattar armén, marinen och flygvapnet. Försvarsmakten inkluderar både värnpliktiga och anställda soldater samt civila anställda.
2. Hemvärnet. En del av Försvarsmakten som består av frivilliga medborgare som tränas och utrustas för att kunna stödja det militära försvaret vid behov.

Civila försvaret

1. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Ansvarar för att samordna och stödja civil beredskap och totalförsvar.
2. Kommuner och regioner. Har ansvar för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner som hälso- och sjukvård, räddningstjänst, vatten- och avloppsförsörjning, samt socialtjänst.
3. Civila myndigheter. Exempelvis Polisen, Tullverket, Kustbevakningen och Transportstyrelsen som alla har roller i totalförsvaret beroende på deras specifika ansvarsområden.
4. Företag och näringsliv. Många företag har samhällsviktiga funktioner och kan behöva bidra med resurser eller kompetens inom exempelvis energi, livsmedel, transport och informationsteknik.
5. Frivilliga försvarsorganisationer. Exempelvis Röda Korset, Svenska Blå Stjärnan och andra som bidrar med volontärer och specialiserad kunskap i kris- och beredskapssituationer.

Samverkan mellan aktörer

Alla dessa aktörer måste samverka effektivt för att kunna möta de utmaningar som uppstår vid kris eller krig. Det innebär att planering, utbildning och övningar genomförs regelbundet för att säkerställa att alla delar av totalförsvaret kan arbeta tillsammans på ett effektivt sätt.